mariamadsen

För dom av er som inte känner mig så tänkte jag förklara lite om den killen som har skakat mitt liv och gjor mig och lilla Ebba så illa.
2005 träffade jag en underbar kille.. han var verkligen en drömprins.. han gjorde verkligen allt för mig.. kunde ta ner månen för mig om jag ville det.. allt gjorda han för att jag skulle må bra.. men allt ändras.. efter bara 6 månader var allt över.. han började sakta men säkert ändras till den personen han är idag.. jag vet verkligen inte vad som har hänt med honom.. önskar jag visste.. jag vill ju bara att han ska bli den person jag föll för.. men jag måste inse att han aldrig kommer ändras.. men det e så svårt.. för varje gång vi träffas så ser jag ju att han ser likdan ut.. och hoppas varje gång att han har ändrats, men jag vet innerst inne att så e inte fallet.. när jag blev gravid blev han överlycklig.. vi skulle bli en liten familj.. men efter bara 2 månader flyttade han in i en lägenhet på samma område.. han hade insyn i mitt vardagsrum.. han träffade andra(som under nästan hela vårt förhållande). men om jag skulle ha besök av nån så var jag bara en jävla hora.. jag fick inte ens ha mina vänner.. han ljög för mig och för alla andra, kontollerade mitt liv.. så när jag en solig vårdag kom hem med lilla Ebba och trodde att jag skulle få hjälp av honom blev jag så grymt besviken.. inget hade ändrats sen jag var gravid.. jag fick helt enkelt lösa det bäst jag kunde..
har senare hört från våra gemensamma kompisar att han sa till dom att han inte ville ha nån jävla unge och att jag behöll barnet för att få honom att stanna.. men så var inte fallet.. han ljuger hela tiden för allt och alla.. lita inte på nått som kommer ur hans mun..
när jag sedan upptäckte att han träffat en annan tjej orkade jag inte mer.. han är ett rövhål och inget hade ändrats.. jag hade svåra smärtor efter förlossningen och behövde hjälp med allt.. dagarna gick och tjejen flyttade in hos honom.. då packade jag mitt skit och tog bebis under armen och åkte hem till mina föräldrar.. där hade vi det bra.. mamma och pappa älskade att ha oss där.. Lilla Ebba växte och växte.. jag sa upp lägenheten i Rydsgård efter många förskök att flytta dit igen.. det gick bara inte, kände mig övervakad.. och det var jag säkert oxå..
under dessa 9 månader Ebba har levt har inget blivit bättre.. han träffar aldrig sin dotter.. tror han kan komma hit när hon har somnat.. jag måste vara stark.. inse att du borde sitta på ett mental sjukhus. du har så stora problem i ditt huvud att du inte kan fungera i ett samhälle..
jag har inte så stora krav på dig men du klarar ju inte ens av det lilla..

1 du ska inte ljuga för mig.. att du ljuger för alla andra kan jag inte hjälpa
2 du ska komma när du har sagt att du ska göra det
3 du ska prioritera Ebba inte din äckliga bil.

e det verkligen för mycke begärt.. nej jag tycker inte det..
det värsta är när du börjar med dina lögner.. jag vet att hon e kvar.. men nån stans önskar jag ju att hon inte var det..
men det spelar inte så stor roll.. du får gärna bo med henne men då vet du vad som gäller..

Vill bara leva mitt liv med min underbara dotter.. snälla låt mig få göra det..